4. Arbete
Förklaringar till anvisningarna öppnas genom att trycka på blåa pilar.
Ett tydligt kontrakt uppgörs på förhand gällande arbetet och projektet. Alla avtalsparter är medvetna om dess innehåll och konsekvenser. Vid situationer där kollektivavtal inte tillämpas strävar man efter att efterfölja lämpliga referenser och anvisningar.
Har jag utformat ett rättvist och tydligt kontrakt för alla parter?
Följer jag kollektivavtal på ett korrekt sätt, om jag är förpliktad till detta på basis av lag eller avtal?
Har jag försäkrat mig om att de olika parterna har tillräckligt med tid att bekanta sig med avtalets innehåll innan de undertecknar det?
Har jag försäkrat mig om att min avtalspartner har förstått kontraktets innehåll och dess
konsekvenser?
Har jag försäkrat mig om att jag som betalar inte utnyttjar konstnärers eller andra professionella kulturarbetares passion för branschen och deras naturliga behov att presentera sitt arbete för publik?
Är jag som konstnär tillräckligt insatt i förtjänstmodellerna för förmedlarinstanser och andra arbetstagare inom kulturbranschen för att förstå även deras ekonomiska behov?
Strävar jag för egen del efter att i mån av möjlighet främja kollektiva överenskommelser i branscher där det på grund av svagare skydd är motiverat och där självständiga yrkesutövare i fråga om förhandlingsläge befinner sig i en liknande position som arbetstagare i anställningsförhållanden?
Allt arbete utförs mot hederlig kompensation. Om delar av denna inte är fastställd i pengar utan omfattar annan nytta för personen i fråga, bör denna nytta vara reell och fixerad.
Har jag i tillräckligt hög grad beaktat att konstnärer och övriga professionella kulturarbetare bör kunna täcka sina levnadskostnader med sitt arbete?
Bär jag ansvar för branschens fortlevnad genom att erbjuda ändamålsenlig ersättning för utfört arbete?
Har jag i samarbete med andra fastslagit annan ersättning än i pengar, i form av fördelar till exempel i fråga om studie-, upplevelse- eller hobbymöjligheter?
Konstnärers och andra professionella kulturarbetares ekonomiska utmaningar bör identifieras.
Är den ersättning jag erbjuder tillräcklig i fråga om den arbetsmängd som krävs samt i proportion till eventuella material, omkostnader, överlåtelse av rättigheter och andra utgifter?
Aktörer bör behandlas jämlikt oberoende av om de arbetar på stipendium, i anställningsförhållande eller som företagare.
Uppfylls kriterierna för ett anställningsförhållande i avtalsrelationen och beaktas alla lagenliga arbetsgivarutgifter och försäkringar vid löneutbetalningen?
Har jag försäkrat mig om att ersättning för arbete som uppfyller kriterierna för ett anställningsförhållande utbetalas i form av lön? Om det handlar om ett uppdrag som inte är ett anställningsförhållande, har jag avtalat om arbetsersättning så att parterna är medvetna om hur ersättningsmodellen påverkar socialskyddet?
Då arbete utförs som företagare, har en tillräckligt hög ersättningsnivå beaktats för att hålla socialskyddet på ändamålsenlig nivå?
Har jag strävat efter att betala likställd lön åt alla oberoende av deras ekonomiska position?
Har jag beaktat att ett individuellt stipendium eller annan extern ekonomisk ersättning principiellt inte kan sänka den ersättning en person får för arbete eller för upphovsrätt?
Upphovsrätt och närstående rättigheter bör alltid respekteras. Även om lång tid förflutit sedan kreativt arbete bör upphovspersonen presenteras på ett korrekt sätt.
Har jag under det konstnärliga samarbetet kommit överens om hur aktörernas roller och andelar uttrycks då verket publiceras eller framförs?
Är den ersättning som betalas för upphovsrätt och närstående rättigheter i proportion till de rättigheter som överlåts?
Har jag försäkrat mig om att upphovsrättsersättning förmedlas till alla som är delaktiga i alla situationer?